"Övervikten hade därför funnits där redan i mellanstadiet och Lilian hade varit rasande. Ibland hade hon tvingat av Charlotte kläderna, ställt henne framför helfigursspegeln och nypt henne skoningslöst i bilringarna." s. 381
När jag först läste detta kunde jag inte förstå hur en människa som gör såhär mot sitt eget barn är funtad. Men senare, nu när jag läst ut boken och förstått hur allt hänger samman, så kan jag mer förstå det, även om jag tycker att allting är en hemsk tragedi. Med tanke på hur Lilian växte upp, och hur hennes mor var, så är det aningen mer förståeligt att hon behandlar sitt barn. För trots allt, så har föräldrarna fruktansvärt stor makt i hur deras barn blir och vad de utvecklas till.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment