I boken finns det inte en huvudroll, utan flera men mestadels handlar det om Patrik och hans polisarbete. I boken presenteras det hur poliser sammabetar och hur dom desperat försöker hitta vägar att gå på när dom sitter fast i utredningar.
Jag tycker Klassikern, alltså "Watson - medelmåttan" stämmer in lite här på Stenhuggaren. Främst med Patrik som i sitt privatliv lever ett helt vanligt liv. Hans beskriver sig själv dessutom som en medelmåtta när han gick i skolan.
Stenhuggaren tycker jag också passar bäst in bland "pusseldeckaren" där det är en knepig gåta om vem som är mördaren. Vem kunde lista ut Lilian var mördaren liksom? Fair-Play regeln visar sig också i slutet när man får veta hur Lilian och Agnes tänker om deras offer och varför dom gjorde det. Allt blir uppklarat för en som läsare. Det finns ytterligare en sak som liknar Stenhuggaren med "pusseldeckaren" och det är att innan brottet är löst så är det rätt mycket oreda. Folk ljuger och misstankar väcks, Patriks och Ericas äktenskap går utför i och med Majas behov av omsorg m.m. När brottet sen blir löst blir allting bättre och att Maja kan somna snabbt i vagnen istället för i Ericas famn är ett bra exempel på det.